Tog ändå en sjukt långsam promenad upp till sjukhuset för att sedan följa mamma hem... 40 min tog det och under tiden kom kramp och stickningar i magen, så även två höfter som påminde mig om att tiden med foglossning inte är över! 😩 jag kämpar på iaf, vet ju att det inte är farligt! 😋 

Imorgon är det profylax Kurs på schemat, lära sig andas rätt inför förlossningen. Andas bort smärtan?! Hur fan det nu ska gå till... Man hör om allas förlossningar, hur dem beräknar bebisens storlek. Från att barnmorskan  trodde han skulle vara 3500g till att i slutändan vara närmare 5500g. Hur är detta ens möjligt? 

För varje dag som går ploppar det ju såklart upp olika funderingar på hur livet med en bebis kommer att vara. Klart stor skillnad att hälsa på någon med barn till att själv ha en annan människa som är helt beroende av mig. Hur kommer en vardag se ut? Kommer han vara lugn/vild? Hur kommer jag bli som mamma? Tror inte man kan läsa sig till allt, alla är vi ju trots allt olika och alla begår vi olika misstag. Jag hoppas iaf att han kommer känna trygghet och kärlek för med dem två ingredienserna så tror jag allt det andra faller på plats allt eftersom tiden går. Känner ju redan hur mycket kärlek jag har att ge, men visst är det skrämmande med.. Om några veckor är det ett nytt blad att vända och en helt ny bok som ska skrivas. Då är vi inte bara två i familjen utan tre att ta hänsyn till! ☺️ Vi längtar faktiskt efter utmaningen! ❤️

Lukas är hos Oscar med grabbarna och jag har passat på att göra lite konstverk. Men bilder kommer imn 😋 Tänkte det är köket som ska få sig en omgång nu! Hihi

Kram på er ❤️